"i
�.
�f
�>
>'i
— a3i — frägorne om objekt och materia så ofta förekom- mer. Sålunda heter det: "att kroppslighet är blott Tormen för det oändligas inbildande i det ändli- 'ga, hyarföre de i det ändliga inbildade ideer må � ste sjrnas oss såsom kroppar j h. e. fä ett slags ut- 'seende deraf ^^). På lika sätt: "att alla objekter 'för vår åskådning måste af oss nödvändigt åskå- "das såsom materia j h. e. under form och utse- 'ende deraf ^^). Ytterligare och likaså ; "att då den 'absoluta materien gör sig tiU materiell materia j eller antager kroppslig form, vill det blott säga, 'att hon sjrnes^å^n, eller visar sig såsom en ma^- "teriell materia' ^^); flere dylika ställen att förtiga. Men om alla yttre objekter sålunda blott synas ^ blott visa sig j blott i åskådningen förekomma oss såsom sådana j hvad betydelse kunna vi då gifva åt den eiSektiva yttre realitet, hvarom denna sam- ma filosofi på så många andra ställen talar ? I san- ning, oaktadt allt hvad hon må säga oss om före-' ställning och redbar sakj såsom oskiljaktiga från ^ h varandra ^'), oaktadt hennes uttryckliga försäk- ran, att idealismen är blott själen af filosofien ^ realismen der emot hennes kropp, samt att en^ . dast begge förenade kunna utgöra ett lefmande
n
M
9 �
> �.
^^) Ideen z. e. PhiL d. Na t au Buch ZiisaU z. lUi Kap. p. 260. ^) Ibid. 2:8 Buch 4:8 Kiqx p. 3o3. ^) Jbid. 2:s Buch Zusatz z. 4^11 Kap. p. 3i& ^)\ånl. d. Wiss.
