— a5o — I � ter, 4^ fib^pl^^a y^ksaml^etei^ medvetslösa åskåd- ning oclf föi^pjmmapdej eUer i klara ord sagdt, med- vetslösa nipdyetf^pcl? ^f ?ig ^j^lf* ^^^ ^\^j^ f<^r- <(ånds$gQq yi^jT 4^t fi^ alltid såsom ett dial^- tiskt hokuf fP^VSf e|t tomt Ofdspd, och ingentiog Tjdare.. Icke nög: all subjfikt-objektiveripg, Mfiren ^^ fiiedyetande, blir här omöj%/ så l^pgt . anjiars omöjligheten uppkommer af uppenbar inQtsägels?. I Fichtes intelligens fans åtminstone ett fagj 40ip kunde åskåda sig sjelf i sin egen yerksamliet. Mep den absoluta verksamheten , i fall apnal*s ' idé|itidL med det absoluta förnuftet, måste vara ett ver- 4ande utan någoB s^m verkar, likasom deft sist- iiämda är ett tänkande utan någon som stänker. Den absoluta verksamhetens subjekt-objektivering eller sjelfåskådning skulle alltså här blifva en å^kåd- ping, utan någon som åskådar, och följaktligen utan något sjelf som k^if åskådas. Men tiU denna grad måste väl filosofien e] böra lej^a med sina godtrog- • • • IM b^updrfire. Schelling hade sagt (se pfvanföre), och med hela stoltheten af en fast öfvertygejse : ^4 länge vi antagCj att materieH är något som föregår värt förnimmande der af j vete vi ej 'hvad vi så- ge. I den ombil4ning han här gifyit sitt systep, blir hvad som får namn af materia, tillika med
