hela natargkape)ieQ,miväl n&got som ganska tyd^ ligt.focegftr vårt förnimmande d^f �ii efter nemli- g^n sjelf va den förnimmande mtem^enseo försl; D^ojpkomnier efter&t. Skall dä hans fb^gälbi dfyw om honom sjelf; pch s^Lule vi si[ga ^tt haa ej 7^ tat hvad han S9gt? llfej^ meniitt, i^r h^n sfr tafai- df^^g,^DL..^yjfY^lsptafl äp^ s^miir. 44^ Ficb- tf^ synpi^nkt^ ; hy^ri^ioot |i^p i sipa s^dnar^ spe-^ kfflatiftpei: ser den^ nu mfiria, i|r en hf U ^V^9* }j^ild $r dä lien djupa metafysis^ gn^pdli^bg- tcpf oqh jbyfd fprtroende 3kal| wan lemna fl^Jt? Ö^gvaptHm ^ jn verbf^ W^' , , • Pär min del nödgas jag, på grund af ilU^el* ta,' alltid �öiiiUfva vid min första åsigt af dexuift iäimf såsom lika fuUkomlig idealism mfid ajelfva den Fichteska; ty idealism ilr och förblir vftl bmr* |e liva, i hviiken ingen minsta^ griind finnes ftiU yttre realitet? Den första urspnmgliga pdncipeo tiU allt, dier det sä kallade absoluta förnufitet � jir nämligen ett tänkande utan nå^on 80m tänker dfer något som tankes. Derifirån låter AtminstM^ iogeB> kroppslighet härleda sig; men utom d^ ftr mai^ ej heller söka. ämnet till naturobjekten: aUtsf AÉdft Uptt inom tänka|[^ets gränser. Identiska med det absoluta förnuftet äro den absoluta lii^Mr Jitptei> 9(;b dpn absojiu|:a verksamheten; utgörande
