— aSa — � Blott ur detta allmänna tänkande utvecklar ' sig likväl säledes hela naturskapelsen; och h varigenom? Jo, genom trenne verkningssätt , hvaraf det andra, eller roreUéii in^t, som utgör den egentligt bil- dande kratteri', säges uttryckligen icke bestft'i in* nat, än i en sinnet aftvungen reflexion på iig sjelf: alltså äfven den i ett blott tänkande; KoT^ teligén: all verksamhet, hvarifrän den yt(^e'imtf^ ren i detta system härledes, är dä blott oéii ^- sam tankeväsen. Och när nu tilKka tlttrybklij^ medgifves, att den verld af yttre objekter;' som genom andens tre verksambeter uppkommer, '; all- deles icke har något annat mbstratj än det 90m inbillningen lånar deråtj sä blir vftl derafi klart, att dfl både verksamhet ooh bildämne tillhöra blotta tänkandet, sjelf va skapelsen som deraf upp- kommer icke heller kan vara något annat, än en blott tankesyn, en blott föreställning; således ett och det samma med dessa idealistiska drömsyner � som af denna lära med så högt ogillande omtalas. Detta instämmer ock fullkomligen med hennes eget afgörande och en gång uppriktiga yttrande, att ob- jektet intet utgör es af annat j än af blotta fw- nimmandetj det väl säga^ af blotta JorestäU- ningen. Bestrider man mig detta; påstår man att ni*- il grund till yttre realitet (lill annat in blotta
