— a53 - I tankeqrner) likväl verkligen finnes � vise man mig de^a; vise man mig huru och bvarest den ideelja principen , öfvf;rgär till attraktiv � och den reella tijUl, rejpi^lsiy krafti ,e.ll^r genom hvill^n förborj^d fffpc^s$.sjelfitfe4v^n(let stelnat till /4^^^; den ^pcknade ^^käns^an ^ förvandlar sig i bredd ^ och d^, dä^^^ff^^ ^ 4jkdf^tingen till d/iip eller substans. Bft^ v^^.^n^e. yi4. dqtU besynnwji|[a ordjb^ < �fk jag kw ej .underlåta att ännu en gjkng upp- rqpf^l O qyantnm est in verbis inane. "':-• Logiken i det allmänt begripliga ger ej sällan ptof af logikep. i det djupsinniga. Schelling vill bevisa andra intdiigensers tillvarelse^ och nödvän- digbétea denafi Jag kan^ säger han, ej öfvertjT'- g4ås anij ati objekter a)erkligeu äro utom näg^ éififwrbmda än derigenom, att de existera df- iven då jag ej åskådar dem. Detta kan jag ej ^eta annorlunda j än derigenom att tingen bUf- mt åskådade af andra intelligenser före mig. Således måste andra intelligenser finnas. S&, Sc^el- ling. Men nu gifvas � enligt sjelfva denna läras ut- tryckliga grundsatser, inga yttre objekter, längre än jag flskädar dem; och hvad andra intelligenser faeträ&r, kan man blott sluta till dem deraf, säger � . �� .� hon, att all den verksamhet som jag sjelf .ej äger, måste ägas af andra (hvilket slags bevis väl icke ä^ , djet , starJLaste)* ^ Slutföljden i^lir alltsj^ b^r ^^n :
