~ a54 — att vi, (br ätt hmM tro en falsk iipfigiit , en osan- ning (yttre tings existens), nödvändigt behojfva va- relsers vittnesboid, söm vi ej veta om de äro till; och att sådana varelser derföre niå^té fihitas. J^g bemstäUéir med vördnad, t:b hvålrHtl dét sknlle vaira bodigt ätt ofvertygas ötn hvåd söm ickä är? a:b huru män inhämtar Andrås vittnesbörd, till hviikåk existens man blott kan gissa génbni ftbit- äåberi" Men det är i S3mnerhet genom konstens pro- duktiotier , fortfar Schelling, som vi tvingas aVt an- taga andra intelligensers existens, emedan vi fiiMta dessa produktioner bildade efter begrepp, och må- slé érktTnnå dem oberoende äf vär egen lEitgSrd. men om himmel och jord, sol och niS'ne, hvilkti också visa sig bildade efter begrepp, och likaledes bbeiröende af vår egen åtgärd, dock likväl utgö^^å, söm denna lära påstår, vår egen ändes medvets* lösa poesi, hvarlföre skulle tliaden eller ApoUo de Bélvedére icke kunna hajTva samma upprinnelse? Författaren glömmer att de, enligt hans egna prin- cij^er, måste hafva den. Ty som man annars må- ste faåfva läst Iliaden, i tryck eller skrift, eller setl i marmorn ApoUo de Belvedere, för att be- tindra deras forträlffl^ighet, men enligt denna filo- sofi, inga yttre objekter kunna möjligen gifvas i verKlighetén , så foljér deraf, att vt aldrig skulle
