fett de flDgl; och ie der i tanmogf an raalkaBskap if befjnmeriigt dag? Man torde villa nndervisamig, att det gifves en n^tiv realitet af konsJLap, liLaaom en positiy � och att inogten af vår formägas verkliga grSnsor måite fiSrtjena detta namn af realkunduip, skalle den ock betaga oss all kännedom af hvad som må finnas utom eller of ver oss. Väl: men det fordras dertiU, �— jag nödgas upprepa detta — att den så kallade negativa kunskapen åtminsto- ne är säker och ovedersäglig. Kan den här vara det mera än den positiva , utan möjligheten att omedelbart förnimma det transscendentala objek- tets (vårt eget tankeväsehdes) öfverensstämmdse med de Kantiska uppgifterna derom : en möjlighet, som af sjelfva denna lära på det högsta bestrides. Man serhäraf, att den negativa realitet af kunskap, hvaraf denna lära berömmer sig, förutsätter en positiv, som hon sjelf förklarar för omöjlig, och som om den vore möjlig, skulle tillintetgöra dess negativa natur. Jag tror mig härigenom tillräck- ligen hafva visat cirkelgången af denna filosofi. Skall man tilläfventyrs säga mig, att Kant ge- nom de ojäfvigaste slutsatser bevisat sina uppgifter om vår tänkande natur? VäL Men alla slntsatser ti UluiMlPidmUla föremål måste nödvändigt byg- gas
