— 3o9 — mål underkastade tidens och raramets förhål- lauden. Visserligen har filosofien, för -att genomträn- ga hemligheten 9 gjort alla försök och antagit alla skepnader. S&lunda har hon varit efter upphofs- männen, ömsevis Platoiiisk, Aristotelisk, Gartesiansk, Leibnitzisk, Kantisk, Schellingisk; efter fisigteroch metod 9 realistisk, idealistisk, deistisk, natarali- stisk, dogmatisk, skeptisk, syntetisk, analjrtisk, och ho minnes allt? Men hvad har uppkommit af alla dessa kraftyttringar? Hypoteser, system mer, mer eller mindre rimliga; men kunskaper utöfver den allmänna menskliga förståndsgränsen, men verklig transscendéntal naturkunskap, smic- krom oss ej deraf. Emellertid varom Billiga. Filosofien har ej uppnätt sitt stolta ändamål ^ och skall aldrig upp- nå det; men för huru stora nyttor hafva vi ej dess mindre att tacka henne? Genom hennes mångfaldiga försök känne vi redan nästan alla spekulationens afvägar, och kunna bespara oss de- ras fruktlösa förnyande. Menniskotankens bort- gömda gränsor hafva begynt att skönjas och be- sinnas. Vissa stora idéer hafva upptindrat och stannat qvar öfver tänkarn såsom ledande stjer- nor. Hela massor af begrepp hafva blifvit ut- redda ooh genomskådliga. Stora framsteg haf-
