- 3a6 - il^ � granslös . eller begriiosadjom maUnen är del- bar i oBndlighet eller ej; om tid ooh .rqm exi- stera i yerkligheten, eller blott i vår. föreställDiagy med mera djrliku Hvad. vi deremot. ingalandft kunna umbära att veta,, det är: om viäga tUlfa- relsen , af. en blind nödvändigbet eller^ genom ett fritt förordnande; oip. det finiies eller 6) finnes öfver oss nfigon efter rättvisa grunder styrande vilja; och om denna viljas afsigter med oss sjfta till något annat Q.cb högre mål^^^än blotta sinnli- ga tillvarelsen. Sådan är, i fråga om kunskap, vår rätta stora angelägenhet. Naturen borde ej häri lemna oss utan väg och ineddVtill nödig tillfredsställelse � och borde ej låta dem bestå en- 4aj �t.i ^n otrygg, och. missledande spekuJUtioas- gåfva. Ätt hon icke heller så gjort, derom vittna menniskosinnets allmänna öfverensstämmelser i des- sa ämnen^ och alla tiders rådande tänkesätt. Man har om Gudj Försyn, Odödlighet j aldrig ägt ni* gon egentlig bevisning, och likväl beständigt ea allmänt fortfarande öfvertygelse. Denna öfverty- gelsens vidsträckta - enstämmighet, -under spekula � tionens mångfaldigt ombytliga resultat � hänvisar den ej tydligen på pågen annan, bättre träfiad inrättning af naturen till detta ; ändamål � än dea bon skulLe hafvg vidtagit genom. blotta: ,tankegåf<-
