� ^ i4 -
uppkomma från tinget i sUg sjelf vMta osi, som
isäges ligga tiU grund för dessa syner , emedan det-
ta slags ting, beröfvadt h varje tänkbar egenslap,
fbljakteligen hyad det helst må vara i sig sjelf, all<^
tid oföränderligen det samma odb ut stånd af all
rörlighet, all modifikation, ja till pAt med af åU
förorsakande förmåga , omöjligen kah vara eii dradt
till någon enda af våra föreställningar, än mindre
till hela den stora föränderligheten och mångfidl-
digheten deraf. Men huru förklaras då i detta sy- �
stem på minsta sätt hela den yttre fenom^verl< �
den? Och bör man förundra sig, om denna halfva
odi likasom tvekande Idealism snart förbyttes af
en påföljande . tänkare i en alldeles bestämd och
fullkomlig? '
Härmed vill jag dock ingalunda bestrida de
rimliga anledningar till en sådah idealistisk åsigt
äf verldsynema, som kunna uppkomma af vissa
nupplösliga svårigheter och stora luckor i våra kun-
�
äutper. Blotta dualiteten af Ande och Materie vi-
^r d^ ett svalg, öfver hvilket ingen tänkbar stig
lédei- tiD förening dem emellan, utan på bekostnad
atfdététhtagha bfiejgreppet oni énderå af dem. Tveii-
né fåseh df så stridig natur som ande och kropj>,
hVilka géåtkä Ingd slags medélarter af gtöfre ändå
éliéi* fiihåVé tttåtérief kimtia tänkas i Stånd att xiflr-
Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/72
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs
