Sida:Leopold Samlade 6 1833.djvu/273

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 269 —

våra tiders filosofiska principer, gudlösheten gjord till en grundval för uppfostran, lagar och hjeltemod. Item: Den oroliga frihetsanda, som begynt att skaka thronerna, icke otydligen härledd från filosofernas inblåsningar. Eller hvad betyda annars de ironiska orden: för allting skaffen dem frihetsanda etc. Men utom den klara och obortgifliga menniskorätten, hvilka hafva väl derutöfver någonsin varit någon verklig filosofs frihetsfordringar? Och när och hvar har väl någon af dem föröfrigt yrkat annat, än folkens oqvalda trygghet, emot obrottslig lydnad för lagar och öfverhet. Det har verkligen sitt nöje med sig, att se auktorn till Sveriges Statshvälfningar göra sig ond på oroliga hufvuden, och i den delen så godt han kan hvitmena sig. Men det händer, när man vill passera för en annan än den man är, och när man är för qvick, att man bär sin mask illa, och att någon del af ansigtet då och då framskymtar. Hr B. glömmer, att han sjelf på ett annat ställe i sin bok hånligen förebrår Kineserna deras rädda undergifvenhet för styrelse och befälhafvare. Men hvad vill då Hr B? Han fördrar icke att man lyder, och han gör sig till anklagare då man röjer frihetskänsla. I sanning synes han icke hafva särdeles reda på sina begrepp. Gudlösheten i Frankrike, som han kallar den