alltid äro desamma: öfvermodiga, lumpna och skamlöst triviala, de som själfva utse sig till försvarare och förmyndare, jag skulle nästan vilja säga polisbetjänter åt den goda smaken, den sköna stilen, ja till och med åt sedlighetskänslan“.
Åt några af sina lyriska sånger vet Dante själf med sig att hafva gifvit ett särdeles substantiellt innehåll; han anser därför, att en så kraftig kost bör njutas med bröd, och så inbjuder han folk till Il Convivio, där brödet bjudes i form af kommentar till vissa af hans sånger. Fjorton stycken voro ämnade att på detta sätt behandlas, men skalden hann ej utföra sin plan med flera än tre, och arbetet består i sin nuvarande form af fyra böcker, den första utgörande inledning till det hela och de tre senare kommentar till hvar sin af de tre kanzonerna Voi che intendendo il terzo ciel movete, Amor che nella mente mi ragiona och Le dolce rime d’amor ch’io solia. Denna kommentar, som mest sysslar med metafysiska spörsmål, hvaraf ett och annat sedermera återfinnes i Commedian, är mycket bredt anlagd efter den skolastiska filosofiens metod och med all tillbörlig reverens för Aristoteles, som ofta kallas Filosofen kort och godt; men filosofien får dock böja sig för teologien, och så blir Tomas af Aquino ändå i sista hand den starkare auktoriteten.
Hela denna metafysik lär nog stå rätt främmande för de flesta nutida läsare, men äfven dessa kunna dock här och där finna saker af intresse. Så får man veta, att omedelbart efter Beatrices död Dante sökte sin tröst i filosofiska studier, åt hvilka han säger sig då ha oafbrutet ägnat trettio månader, och man erhåller
