68
delse heter det i Conv. II 14: “Såsom ofvan är sagdt, äro de sju himlar, som äro oss närmast, planethimlarna; sedan komma två rörliga himlar ofvanför dessa, och en orörlig ofvanom allesamman. Till de sju första svara de sju vetenskaperna i Trivium och Quadrivium, nämligen Grammatik, Dialektik, Retorik, Aritmetik, Musik, Geometri och Astrologi. Till den åttonde eller Fixstjärnssfären svarar Naturvetenskapen, som kallas Fysik, och den första vetenskapen som kallas Metafysik; till den nionde sfären svarar Moralvetenskapen; och till den orörliga himlen svarar den Gudomliga vetenskapen, som nämnes Teologi.“
Dessa tio himlar äro således Paradisets himlar, och af dem hvälfva sig de nio omkring jorden såsom den gemensamma medelpunkten för dem alla, medan den orörliga Empyreiska himmeln omsluter och innehåller allt.
I den första eller Månens himmel ses deras andar, hvilka hafva aflagt klosterlöften, men tvungits att bryta dem; i den andra eller Merkurii, deras andar, dem åtrå efter ett berömligt rykte har sporrat till ädla bragder; i den tredje eller Venushimlen, älskandes andar; i den fjärde eller Solens himmel, andarna af teologer och kyrkofäder; i den femte eller Mars’, andar af korsfarare och sådana, som dött för den sanna tron; i den sjätte eller Jupiters, rättrådiga konungars och härskares andar; i den sjunde eller Saturni, de kontemplativas andar (deras, som fördjupa sig i betraktande och begrundande af gudomliga ting); i den åttonde eller fixstjärnornas, Kristi seger: i den nionde eller Primum Mobile, änglahärskarorna, och i den tionde eller Empyreiska himmeln, Gud själf i synlig måtto.
