Hoppa till innehållet

Sida:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

6

om hvart hans ande i grunden hörde, om hvilka syften, som ledde hans forskning och präglade hans lif, gifves blott det svaret, att hans innersta väsen och största gärning höra religionen till.

Ett tredje anspråk har dock ofta uppträdt, som vill bestrida att Swedenborg äger hemortsrätt till något tämpel. Han hör i stället till dårhuset, där hans spökande hjärna är ett intressant abnormitetsfall. Men att reducera det gigantiska snillet och den nästan änglarena fromheten till en hjärnsjukdom har visat sig vara omöjligt, och man har därför gått den medelvägen att betrakta vetenskapsmannen Swedenborg som klok och andeskådaren som en dåre. Problemet om den egendomlige mannen är således ganska inveckladt, och det blir vår svåra uppgift att genom en framställning af hans yttre och inre lif försöka finna några fasta synpunkter, icke en slutgiltig lösning, ty Swedenborg är en större gåta för nutiden än han torde blifva för framtiden. Vår realistiska tid lär väl i hans andeskåderi mest se en abnormitet. Kanske framtiden lyckas tränga djupare in i denna fråga och uppdaga, att om Swedenborg som andeskådare var “vriden“, så var han vriden åt rätta hållet.

⁎              ⁎

Emanuel Swedenborg föddes i Stockholm den 29 januari 1688 i ett bildadt och religiöst hem. Fadern var psalmskalden och språkforskaren Jesper Swedberg (1653 — 1735), dalkarl och son af Daniel Isaacson, som var bärgsman till yrket och bosatt å den nära Falun belägna gården Sweden, där Linné 1739 firade sitt