Sida:Linköpings Weckotidningar 1794.djvu/124

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

häröfwer ännu mera bragt til förundran, ropade: antingen har du eller jag mistat förståndet. - - Soldaten, som tog det för tredje frågan, swarade då: Bäggedera, Ers Maj:t! — Denne gången är den förrste, som jag i spittsen för min Armée blifwit bemött som en galning, sade Konungen. Soldaten, som allaredan uttömt alt sitt Tyska förråd, teg stilla; och då Konungen åter frågade honom, för at finna hwad detta wille betyda, swarade han på Fransyska, at han ej förstod et enda Tyskt ord, hwaråt Konungen log ganska hjertligt; rådde honom likwäl at lära sig Tyska Språket, och förmanade honom at väl fullgöra sina skyldigheter.




Kungörelse:

För wid pass 8 dagar sedan, har en wanartad menniska utmärkt sit onda kynne, dermed, at han sönderskurit, en på gärdesgården å lilla ängen til höger om Nyqwarns-wägen til torkning uphängd Fisknot. — Skulle någon hafwa kundskap om denna nedriga gärning, och på sådant sätt kunna uptäcka wåldswärkaren at han fastnar för med-Borglighetens wanära och Lagens näpst, utlofwas af underteknad derföre en belöning af 10 R:dl.; Kan åter uptäckten icke beledsagas med sådane bewis at nidigen blir åt brottet förwunnen utbetalas likwäl åt angifwaren 2 R:dl. om upgiften styrkes med sannolika skäl, tillika med förbindelse af tysthet om så åstundas. Linköping d. 22 Nov. 1794. Joh. Enebom.


N:o 48 utgifwes Lördagen d. 29 November kl. 4. e. m.


Linköping, tryckte hos Londicer och Björkegrens Enka.