fint tillväga liksom hon, de talade inte om det, hon låtsade om ingenting, när han lekte med hennes hand. Då hon sedan satt inne i barackköket och drack kaffe, hörde hon litet oväsen och ordväxling utanför, och hon förstod, att det så att säga var till hennes ära. Det smickrade henne. Den gamla orrhönan satt och lyddes på välbehagliga ljud.
Hur kom hon hem från fjället den söndagskvällen? Å, utmärkt, lika dygdig som när hon gick, varken mer eller mindre. Många män följde henne nedåt, de ville inte vända så länge Gustav var med, de gåvo sig inte, de ämnade inte ge sig! Inger hade inte ens ute i stora världen haft så roligt. — Hade inte Inger förlorat något? sade de till slut. — Förlorat? Nej. — Guldringen! sade de. — Då måste Gustav fram med den; han hade en hel här emot sig. — Det var väl du fann den! sade Inger och skyndade att säga farväl till sina följeslagare.
Hon närmade sig Sellanrå och såg de många husen. Där nere var hennes hem. Hon vaknade upp igen till den raska bondhustru hon var och ville gå en genväg bakom sommarlagårn för att se till kreaturen. På vägen dit kommer hon till ett ställe, som hon väl känner igen: här låg en gång ett litet barn nedgrävt; hon hade klappat till jorden med händerna, satt ett litet kors ovanpå. Å, det var så länge sedan! Hon undrade däremot, om pigorna hade mjölkat och gjort allt vad de skulle…
Gruvarbetet går sin jämna gång, ja, men det glunkas om att berget inte håller vad det lovade. Bergmästaren, som varit hemrest, kommer igen, och han har med sig ännu en sakkunnig; de borra och spränga och göra grundliga undersökningar. Vad är det egentligen för mankemang? Kopparn är ganska fin, det är den visst, men det är ont om den, och den går inte på djupet. Den tilltar i tjocklek söderut, den börjar bli djup och präktig just där bolagets gräns går fram, men sedan är det allmänning igen. Se, de första köparna hade väl inte menat så allvarligt med sin affär, det var ett familjeråd, några släktingar som köpte på spekulation. De försäkrade sig inte om hela fjället, den långa milen över till nästa dal-
