på vidsträckta slätter eller i tropikernas täta skogar eller längs med hafskusterna, har i alla händelser verkat högeligen menligt. Då jag gaf akt på Eldslandets barbariska invånare, kom jag till den åsigten, att besittandet af någon egendom, en fast boningsplats och många familjers förening under en chef voro de oundgängliga fordringarna för civilisation. Ett sådant lefnadssätt gör jordens odlande nästan nödvändigt, och de första odlingsförsöken skulle sannolikt, såsom jag annorstädes har visat,[1] härleda sig från någon sådan händelse, som att ett fruktträds kärnor hafva fallit på en hög afskräde och frambringat en ovanligt präktig varietet. Problemet om vildarnes första framåtskridande mot civilisation är dock i närvarande stund alltför svårt att kunna lösas.
Naturligt urval såsom inverkande på civiliserade nationer.
— I det förra och i detta kapitel har jag afhandlat menniskans
framåtskridande från ett föregående halfmenskligt stadium till
hennes närvarande tillstånd som en barbarisk varelse. Men några
anmärkningar om det naturliga urvalets inverkan på civiliserade
nationer kunde det vara skäl att här tillägga. Detta ämne har med
skicklighet afhandlats af hr W. R. Greg[2] och förut af hr Wallace
och hr Galton[3]. De flesta af mina anmärkningar äro hemtade
från dessa tre författare. Bland vildar utgallras snart de, som
äro sjuka till kropp och själ, och de öfverlefvande visa vanligen
ett kraftfullt helsotillstånd. Vi civiliserade menniskor göra å andra
sidan vårt yttersta för att hindra utgallringen, vi bygga asyler
för de orkeslösa, de lytta och de sjuka, vi stifta fattiglagar, och
våra läkare anstränga sin yttersta skicklighet att till sista
ögonblicket rädda hvars och ens lif. Det finnes skäl att tro, att
vaccinering har räddat tusentals menniskor, hvilka fordom skulle
i följd af svag kroppsbyggnad hafva dukat under för kopporna.
Alltså fortplanta de civiliserade samhällenas sjukliga medlemmar sitt
slägte. Ingen, som har gifvit akt på de tama djurens afvel, skall
- ↑ The Variation of Animals and Plants under Domestication, vol. I, sid. 309.
- ↑ Fraser’s Magazine, September 1868, sid. 353. Denna artikel synes hafva öfverraskat många personer och har framkallat två anmärkningsvärda uppsatser och en duplik i Spectator för den 3 och den 17 Oktober 1868. Den har äfven behandlats i Q. Journal of Science, 1869, sid. 152, och af hr Lawson Tait i Dublin Q. Journal of Medical Science, Februari 1869, samt af hr E. Ray Lankester i hans Comparative Longevity, 1870, sid. 128. Liknande åsigter framträdde förut i Australasian, den 13 Juli 1867. Jag har lånat tankar från åtskilliga af dessa författare.
- ↑ Se, hvad hr Wallace beträffar, Anthropological Review, såsom den förut har blifvit citerad, och hr Galton i Macmillan’s Magazine, Augusti 1865, sid. 318, äfvensom hans stora verk, Hereditary Genius, 1870.
