Jeffreys upprepade gånger påstår, skalen hos några arter, som lefva på stort djup, ega lysande färger, se vi dock i allmänhet, att de undre sidorna och de delar, som äro betäckta af manteln, vanligen äro mindre bjert färgade än de öfre och fritt liggande ytorna.[1] I några fall, t. ex. hos skaldjur, som lefva bland koraller eller bjert färgade alger, kunna de klara färgerna göra tjenst som skyddsmedel. Men många nudibranchiater eller nakna hafssnäckor äro lika skönt färgade som några skaldjur, hvilket man kan se i herrar Alder’s och Hancock’s praktfulla verk, och enligt ett meddelande, som välvilligt har gjorts mig af hr Hancock, är det ytterst tvifvelaktigt, om dessa färger i allmänhet göra tjenst som något skydd. Hos några arter kan detta vara händelsen, t. ex. hos en, som lefver på gröna algblad och sjelf är bjert grön. Men många bjert färgade, hvita eller på annat sätt i ögonen fallande arter söka icke dölja sig, under det att deremot några lika synliga arter, äfvensom andra dunklare färgade former, lefva under stenar och på mörka gömställen. Således står hos dessa med nakna gälar försedda mollusker färgen tydligen icke i något nära förhållande till de ställens beskaffenhet, hvilka de bebo.
Dessa nakna hafssnäckor äro hermafroditer, dock para de sig sinsemellan, såsom landsnäckorna göra, af hvilka många hafva synnerligen vackra skal. Det är tänkbart, att två hermafroditer kunde, dragna af hvarandras mera betydande skönhet, para sig med hvarandra och efterlemna afkomlingar, hvilka skulle ärfva sina föräldrars större skönhet; men detta är ytterst osannolikt hos sådana lågt organiserade varelser. Ej heller är det på något sätt tydligt, hvarför afkomlingarna af de vackrare hermafroditparen skulle hafva någon fördel, t. ex. att förökas till antalet, öfver de mindre vackras afkomlingar, så vida icke kraft och skönhet i allmänhet sammanfölle. Vi hafva här icke att göra med hanar, som blifva fortplantningsskickliga före honorna, och af hvilka de skönare utväljas af de kraftigare honorna. Om lysande färger i sjelfva verket vore till gagn för ett hermafroditiskt djur med hänsyn till dess allmänna lefnadsvanor, skulle de bjertare färgade individerna hafva bästa framgången och tillväxa i antal; men detta skulle vara ett fall af naturligt och icke af köns-urval.
Provinsen Vermes eller Annulosa: klassen Annelida
(eller Ringmaskar). — Ehuru inom denna klass könen (då de
- ↑ Jag har i Geological Observations on Volcanic Islands, 1844, sid. 53, anfört ett egendomligt exempel på ljusets inverkan på en tillväxande inkrustering, bildad af en lösning af hafsmusslors söndernötta skal och af vågsvallet afsatt på Ascensions kustklippor.
