sina ungar.[1] Könen skilja sig vanligen icke mycket till färgen; men dr Günther tror, att Hippocampus-hanarne äro något bjertare färgade än honorna. Slägtet Solenostoma uppvisar dock ett ganska egendomligt undantagsförhållande,[2] ty honan har mycket lifligare färger och fläckar än hanen, och hon ensam eger en marsupialpung samt utkläcker äggen, så att honan af Solenostoma i detta hänseende skiljer sig från alla andra Lophobranchii och från nästan alla andra fiskar deri, att hon är bjertare färgad än hanen. Det är osannolikt, att denna anmärkningsvärda dubbla förändring i honans karakter skulle vara ett tillfälligt sammanträffande. Som hanarne af åtskilliga fiskar, hvilka ensamma vårda sig om äggen och ungarne, äro bjertare färgade än honorna, och som Solenostoma-honan här öfvertager samma omsorg och eger bjertare färger än hanen, kan man draga den slutsatsen, att de i ögonen fallande färgerna hos det kön, hvilket är af största betydelse för afkommans välfärd, måste på något sätt göra tjenst som ett skydd. Denna åsigt kan dock knappast försvaras i betraktande af den mängd fiskar, hvilkas hanar antingen beständigt eller periodiskt äro bjertare färgade än honorna, men hvilkas lif alls icke är af större betydelse än honans för artens välfärd. Då vi komma att afhandla foglarne, skola vi träffa på analoga fall, i hvilka en fullständig ömvändning af de båda könens vanliga attributer har inträdt, och vi skola då lemna den, som det synes, sannolika förklaringen, nämligen att hanarne hafva valt de mera tilldragande honorna, i stället för de senare i öfverensstämmelse med den i hela djurriket vanliga regeln hafva valt de mera tilldragande hanarne.
I det hela taget kunna vi draga den slutsatsen, att hos de flesta fiskar, hvilkas kön skilja sig till färgen eller i afseende på andra ornamentala kännetecken, hanarne ursprungligen varierade, hvarvid deras variationer öfverflyttades till samma kön och, i följd af könsurval, genom honornas tilldragande eller uppeggande förökades. I många fall hafva dock sådana karakterer blifvit antingen delvis eller fullständigt öfverflyttade till honorna. I andra fall hafva båda könen deremot erhållit lika färger för beredande af ett skydd; men intet exempel synes förefinnas på, att honan ensam har fått sina färger eller andra karakterer särskildt förändrade för detta ändamål.
