mörkfärgade och jemförelsevis tama honorna eller de unga och ännu icke prydliga hanarne.[1]
Det är en märkvärdigare omständighet, att några fogelhanar, hvilka äro försedda med särskilda vapen för strid, och hvilka i naturtillståndet äro så stridslystna, att de ofta döda hvarandra, lida af att ega vissa prydnader. Tuppfäktare putsa sina tuppars halsfjädrar samt skära bort deras kam och slören, och foglarne sägas då vara dubbade. Enligt hvad hr Tegetmeier påstår, är en odubbad fogel “ett förskräckligt förderf: kammen och slörena erbjuda ett lätt tag för hans motståndares näbb, och som en tupp alltid slår, hvar han håller, har han, då han en gång har tagit fast sin fiende, honom fullkomligt i sin makt. Till och med antaget, att fogeln icke dödas, är den blodförlust, som en odubbad tupp lider, mycket större än den, för hvilken en stympad är utsatt“.[2] Då unga kalkontuppar strida, fatta de alltid tag i hvarandras köttlappar, och jag förmodar, att de gamla foglarne kämpa på samma sätt. Det kan möjligen invändas, att kammen och slörena icke utgöra några prydnader och icke på så sätt kunna vara till nytta för dessa foglar; men äfven för våra ögon förhöjes den glänsande svarta spanska tuppens färg mycket genom hans hvita ansigte och karmosinröda kam, och ingen, som någonsin har sett de präktiga blå slörena hos Tragopan-fasanens hane, då de utspännas under frieriet, kan för ett ögonblick draga i tvifvelsmål, att skönhet är det här uppnådda målet. Af föregående fakta finna vi tydligen, att hanens fjädrar och andra prydnader måste vara af högsta betydelse för honom, och inse vidare, att skönhet i några fall till och med är af mera vigt än framgång i strid.
- ↑ Se om Cosmetornis Livingstone’s Expedition to the Zambesi, 1865, sid. 66. Om 'Argus-fasanen Jardine’s Naturalists Library: Birds, vol. XIV, sid. 167. Om paradisfoglar Lesson, citerad af Brehm, Thierleben, band III, sid. 325. Om Vidua Barrow’s Travels in Africa, vol. I, sid. 243, och Ibis, vol. III, 1861, sid. 133. Hr Gould om fogelhanars skygghet, Handbook to the Birds of Australia, vol. I, 1865, sid. 210, 457.
- ↑ Tegetmeier, The Poultry Book, 1866, sid. 139.
