Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/474

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
136
foglar.

utbildadt.[1] Liknande fakta skola längre fram anföras med hänsyn till vissa hägrar. Ungorrar (Tetrao tetrix) likna ungarne äfvensom de gamla af vissa andra arter, t. ex. af moripan eller Tetrao scoticus. Slutligen visa sig, såsom hr Blyth, hvilken noggrant har gifvit akt på detta ämne, med rätta har anmärkt, många arters naturliga frändskaper bäst i deras ungdrägt, och som alla organiska varelsers verkliga frändskaper bero på deras härledning från en gemensam stamfar, bekräftar denna anmärkning i hög grad det antagandet, att ungdrägten i det närmaste visar oss artens förra eller dess stamforms tillstånd.

Ehuru många, till olika ordningar hörande fogelungar sålunda låta oss kasta en blick på deras aflägsna föregångares fjäderdrägt, finnes det dock många andra foglar, både med mörka och bjerta färger, hvilkas ungar nära likna sina föräldrar. Bland sådana arter kunna de särskilda arternas ungar icke likna hvarandra i högre grad, än föräldrarne göra, ej heller kunna de uppvisa påtagliga likheter med beslägtade former i deras fullvuxna tillstånd. De gifva oss endast ringa upplysning om deras stamfäders fjäderdrägt, undantagandes så till vida som det är sannolikt, att, då ungarne och de gamla äro på samma allmänna sätt färgade inom en hel grupp af arter, deras stamfäder voro på lika sätt färgade.

Vi vilja nu betrakta de klasser af fall eller de reglor, hvarunder olikheterna och likheterna mellan drägten hos ungarne och de äldre foglarne af båda könen eller af endast ettdera kunna ordnas. Reglor af detta slag framstäldes först af Cuvier; men med vetenskapens framsteg kräfva de någon förändring och utvidgning. Detta har jag, såvidt som det ytterligt invecklade ämnet medgifver, försökt att åstadkomma efter upplysningar, hemtade ur åtskilliga källor; men en fullständig afhandling om detta ämne af någon kompetent ornitholog är af behofvet högeligen påkallad. I afsigt att förvissa mig om, till hvilken utsträckning hvarje regel gäller, har jag i tabeller ordnat de fakta, som anföras i fyra stora arbeten, nämligen af Macgillivray om Britanniens, Audubon om Norra Amerikas, Jerdon om Indiens och Gould om Australiens foglar.

  1. Se angående trastar, törnskator och hackspettar hr Blyth i Charlesworth’s Mag. of Nat. Hist., vol. I, 1837, sid. 304, äfvensom anmärkningen på sid. 159 i hans öfversättning af Cuvier’s Règne Animal. Jag anför exemplet från Loxia efter hr Blyth’s meddelande. Se om trastar äfvenledes Audubon, Ornithological Biography, vol. II, sid. 195. Om Chrysococcyx och Chalcophaps Blyth såsom citerad i Jerdon’s Birds of India, vol. III, sid. 485. Om Sarkidiornis Blyth i Ibis, 1867, sid. 175.