än vid trettio år eller derutöfver skägg, hvilka äro ganska glesa. På den europeisk-asiatiska kontinenten äro skägg förherskande, tills vi hafva kommit bortom Indien, ehuru de ofta saknas hos Ceylons invånare, såsom det i forna tider anmärktes af Diodorus.[1] Bortom Indien försvinna skäggen, t. ex. hos siameser, malayer, kalmucker, chineser och japaneser; likväl äro ainos,[2] hvilka bebo den Japanska archipelagens nordligaste öar, de mest hårbevuxna menniskor i verlden. Hos negrer är hakskägget glest, eller saknas det, och de hafva icke några polisonger; hos båda könen saknas nästan alldeles det fina dunet på kroppen.[3] Å andra sidan ega den Malayiska archipelagens papuas, hvilka äro nästan lika svarta som negrer, väl utvecklade skägg.[4] I Stilla oceanen hafva Fiji-archipelagens invånare stora, yfviga skägg, under det att de icke synnerligen aflägsna Tonga- och Samoa-archipelagernas bebyggare sakna skägg; dessa menniskor tillhöra dock skilda racer. På Ellice-gruppen höra alla invånare till samma race; dock endast på en ö, nämligen Nunemaya, “hafva karlarne prydliga skägg“, hvaremot de på de andra öarne “enligt regeln hafva ett dussin spridda hår i stället för ett skägg“.[5]
Öfver hela den stora amerikanska kontinenten sägas karlarne vara skägglösa; men inom nästan alla stammar framträda gerna några få korta hår i ansigtet, särskildt vid framskriden ålder. I afseende på Nord-Amerikas stammar anser Catlin, att aderton män bland tjugo af naturen fullkomligt sakna skägg; tillfälligtvis kan man dock få se en karl, hvilken har försummat att vid könsmognaden rycka ut håren, med ett lent, en eller två tum långt skägg. Guaranys i Paraguay skilja sig från alla kringboende stammar derigenom, att de ega ett litet skägg äfvensom något hår på kroppen, men icke några polisonger.[6] Jag har från hr D.
- ↑ Sir J. E. Tennant, Ceylon, vol. II, 1859, sid. 107.
- ↑ Quatrefages, Revue des Cours Scientifiques, den 29 Augusti 1868, sid. 630; Vogt, Lectures on Man, engelska öfversättningen, sid. 127.
- ↑ Om negrernas skägg Vogt, Lectures o. s. v., sid. 127; Waitz, Introduction to Anthropology, engelska öfversättningen, 1863, vol. I, sid. 96. Det är anmärkningsvärdt, att i Förenta Staterna (Investigations in Military and Anthropological Statistics of American Soldiers, 1869, sid. 569) de rena negrerna och deras korsade afkomma synas hafva nästan lika håriga kroppar som europeerna.
- ↑ Wallace, The Malay Archipelago, vol. II, 1869, sid. 178.
- ↑ Dr J. Barnard Davis, On Oceanic Races i Anthropological Review, April 1870, sid. 185, 191.
- ↑ Catlin, North American Indians, tredje upplagan, 1842, vol. II, sid. 227. Se om guaranys Azara, Voyages dans l’Amérique Méridionale, tomen II, 1809, sid. 58, äfvensom Rengger, Säugethiere von Paraguay, sid. 3.
