WALTER SCOTT
tillåtelse att predika, då han en gång kommer så långt, i den förhoppning att hans mun skall varda ett skarpt svärd, till församlingens fromma, och att han ej, såsom svinet, åter skall söla sig i de kätterska villfarelsernas träck, utan hava en duvas vingar, fastän han legat i dyn.
Den stackars änkan nedsväljde den missfirmelse mot hennes mans grundsatser, som låg i denna varning, och skyndade att taga Ruben från storskolan och uppmana honom att vinnlägga sig om matematik och teologi, vilka voro de enda fysiska och moraliska vetenskaper, som då för tiden odlades.
Jeanie Deans måste nu skiljas från deltagaren i hennes arbeten, studier och tidsfördriv, och det var med mer än barnsliga känslor som de båda barnen motsågo sin skilsmässa. Men de voro unga och rika på hopp, och de åtskildes såsom två väsen, vilka hoppas återse varandra under lyckligare omständigheter.
Medan Ruben Butler i S:t Andrews lärosalar förvärvade de för en prästman nödiga kunskaperna och späkte sin kropp med de umbäranden, som voro nödvändiga för att söka föda för själen, vart hans farmor för var dag alltmer oförmögen att sköta sin lilla gård och nödgades till slut överlämna den till den nya lairden av Dumbiedikes. Denna höga personlighet var ej någon fullkomlig jude och prejade henne ej över hövan på handeln. Han gav henne till och med tillåtelse att, så länge det var ”beboeligt”, bebo det hus, vari hon levat med sin man; dock förklarade han uttryckligen, att han ej ämnade betala ett öre för reparationer, ty all den välvilja, som låg i hans natur, var av det passiva men ingalunda av det aktiva slaget.
David Deans hade emellertid genom större klokhet, skicklighet och andra till en del rent tillfälliga omständigheter kommit sig upp i världen, förvärvat någon förmögenhet och anseende för att äga ännu större, samt fått en tilltagande benägenhet att sammanhålla och öka sitt förvärv, som han vid allvarligare eftersinnande själv nästan gjorde sig förebråelser för. Genom sin kunskap i den
102
