MIDLOTHIANS HJÄRTA
dats för att förekomma dylika gräsligheter. — Han trodde sig, sade han, bliva i stånd att, såväl genom vittnen som fångens egen förklaring, ådagalägga, att här förelåge ett fall, på vilket förordningen ägde tillämpning. Enligt de upplysningar, han inhämtat, hade svaranden ej för någon yppat sitt havande tillstånd, ej heller påstod hon sig i sin egen förklaring hava gjort det. Detta förhemligande var det första erforderliga stödet för anklagelsen. Samma förklaring medgav, att hon framfött ett gossebarn under omständigheter, som gåvo blott alltför stora skäl till den tron, att det dött genom den olyckliga moderns förvållande, eller åtminstone med hennes vetskap och samtycke. Han behövde likväl ej anföra några bestämda bevis på, att den anklagade varit delaktig i mordet, ja, ej ens att barnet blivit mördat. Såsom försvar för anklagelsen var det tillräckligt, att det ej kunde återfinnas. Enligt den hårda men nödvändiga strängheten i denna förordning ansågs den, som skulle dölja sitt havande tillstånd, som skulle underlåta att tillkalla det vid sådana tillfällen så högst nödiga biträde, redan på förhand hava tänkt på sitt fosters död såsom en händelse, vilken sannolikt måste bli följden av hennes grymma och brottsliga förhemligande. Och om hon under sådana förhållanden ej antingen kunde leda i bevis, att barnet dött en naturlig död, eller framvisa det levande, måste hon enligt lagens bokstav anses hava mördat det och straffas därefter.
Svarandens advokat, mr Fairbrother, en i sitt fack högt ansedd man, ville ej rentav bestrida kronoåklagarens skäl. Han började med att beklaga, att hans äldre ämbetsbroder, mr Langtale, plötsligt blivit bortkallad till det grevskap, där han var sheriff, samt att han, Fairbrother, i sista stunden blivit anmodad att giva svaranden sitt bistånd under dessa ömmande omständigheter. Han hade, sade han, haft föga tid att genom en långvarig och grundlig prövning av sakförhållandena ersätta sin brist på begåvning i jämförelse med hans lärde medbroder, och han fruktade för, att han skulle giva ett bevis på sin oförmåga genom att nödgas erkänna riktigheten av anklagelsens
