MIDLOTHIANS HJÄRTA
våg, men juryns sekreterare hade förstått sin sak för väl. Icke en skymt av ett formfel stod till att upptäcka, och Fairbrother förklarade sorgset, att han ej hade något att invända emot att dom genast avkunnades.
Rättens ordförande vände sig därefter till den olyckliga fången: — Euphemia Deans, giv akt på den dom, som nu skall avkunnas!
Hon steg upp från sin plats och avbidade med vida större fattning, än man skulle förmodat av hennes beteende vid andra tillfällen av rannsakningen, slutet av det hemska uppträdet. Så mycket liknar det andliga i våra känslor det rent kroppsliga, att de första svåra slagen vi få medföra en dövande känslolöshet, som gör oss likgiltiga för de påföljande. Detta påstod Mandrin, då han undergick rådbråkningsstraffet, och detsamma hava alla de förklarat, vilka utstått någon pinsammare bestraffning, som meddelats i en fortgående serie av skilda våldshandlingar.
— Unga kvinna, sade domaren, det är min smärtsamma plikt att säga er, det ni förverkat livet i kraft av en lag, vilken, på samma gång den synes sträng, dock i själva sin stränghet röjer lagstiftarens vishet, enär den avser att göra begripligt för dem, vilka råka i samma belägenhet, som dragit er i olycka, vilken fara de löpa genom att av stolthet och falsk blygsel dölja sitt avfall från dygden och ej vidtaga några åtgärder för att skydda livet på de olyckliga barn, som de skola föda till världen. När ni dolde ert tillstånd för er matmor, er syster och andra värdiga och medlidsamma personer av ert eget kön, vilkas bevågenhet ni vunnit genom ert föregående uppförande, tyckes ni mig åtminstone hava umgåtts med tanken på den värnlösa varelses död, för vars bevarande vid liv ni försummade att draga försorg. Vad som blivit av barnet — om det fått sin bane av en annan eller av er — om den besynnerliga historia, ni berättat, till en del eller helt och hållet är falsk, det är något som måste förbliva mellan Gud och er. Jag vill ej föröka er olycka genom att vidare ingå i detta ämne, men jag besvär er på det
