WALTER SCOTT
trygghet, och överväldigad av en oemotståndlig trötthet, föll hon slutligen i sömn.
Det var redan långt lidet på morgonen, och solen stod högt på himmeln, då hon uppvaknade. Greta Löpeld var ännu inne i kyffet, som tjänat dem till sovrum, och hälsade god morgon på henne med sin vansinniga glättighet. — Du vet inte, flicka, sade Greta, att det skett underliga ting, sedan du var i John Blunds land. Konstaplarna ha varit här och råkade mor i dörren och släpade henne med sig till domaren för den där veteåkerns skull. — Kära hjärtandes! De här engelska bondtölparna göra lika mycket väsen över en smula vete, som en skotsk laird över sina harar och rapphöns. Om du har lust, flicka, skola vi nu spela dem ett vackert spratt; vi skola gå ut och ta oss en promenad. — De lära väl göra ett rysligt larm, då de sakna oss, men vi kunna gott hinna tillbaka till middagstiden eller åtminstone innan det blir mörkt, och emellertid få vi oss en liten rolighet och frisk luft. — Men kanske ni hellre vill äta litet frukost och sen gå och lägga er igen? Jag vet, hur det är med mig själv: jag kan ibland hela långa dagen sitta med huvudet i handen, utan att ha ett ord att kosta på en hund — och ibland återigen kan jag inte sitta stilla en minut. Folk tror, att jag då är som värst, men jag är alltid slug nog — ni behöver inte vara rädd för att gå med mig.
Om Greta Löpeld varit den ursinnigaste galning, lika visst som hon ännu hade i behåll en liten svag skymt av förnuft, skulle Jeanie näppeligen dragit i betänkande att i hennes sällskap undfly en fångenskap, som hotade med många faror. Hon försäkrade Greta ivrigt, att hon ej kände något behov av sömn eller mat, och i den förhoppning, att hon ej beginge någon synd därmed, uppmuntrade hon sin vansinniga vakterska i den nyck, som kommit på henne att ströva omkring i skogarna.
— Det är inte alldeles bara därför heller, sade den stackars Greta, utan jag tror, att det är bättre för er att komma ur de här människornas händer! Inte för att de äro så alldeles dåliga människor heller, men de ha sitt
382
