Hoppa till innehållet

Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/543

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

MIDLOTHIANS HJÄRTA

säga, som då Isai son återvände från striden: ”Detta är Davids byte.”

Vid närmare förfrågan fick Jeanie ny anledning att beundra sin väns, hertigens av Argyle, outtröttliga välgörenhet. Han hade anlagt ett slags mönstergård på gränsen av sina stora högländska gods, men hade icke rätt vetat, var han skulle få tag i en person, åt vilken han kunde anförtro överinseendet däröver. Det samtal i lantbrukssaker, han på återfärden från Richmond hade med Jeanie Deans, ingav honom den övertygelsen, att hennes far, vars erfarenhet och framgång i sitt yrke hon så ofta omnämnde, just vore den man han behövde. Då det med Effies benådning förknippade villkoret gjorde det högst sannolikt, att David Deans skulle komma att förändra vistelseort, vaknade denna tanke med förnyad styrka hos hertigen, och som han var lika entusiastisk både som lantbrukare och människovän, trodde han sig i båda dessa egenskaper befrämja sina avsikter, då han skrev till sitt ombud i Edinburgh att skaffa sig upplysningar om ladugårdsarrendatorn vid S:t Leonards Crags, och om han fann honom sådan, som han blivit skildrad, genast på de fördelaktigaste villkor anställa denne som förvaltare på hans favoritgård i Dumbartonshire.

Detta förslag meddelades gamle David dagen efter, sedan hans dotters benådning anlänt till Edinburgh. Hans beslut att lämna S:t Leonards var redan fattat, och äran av en uttrycklig kallelse från hertigen av Argyle att övertaga en befattning, som erfordrade så mycken skicklighet och omtanke, var i och för sig ofantligt smickrande, och detta så mycket mer, som hederlige David, vilken ej var utan en ganska hög tanke om sin egen förmåga, intalade sig, att han genom att mottaga denna befattning till någon del skulle avbetala den stora tacksamhetsskuld vari han stod hos familjen Argyle. Löneförmånerna, som innefattade rättighet till bete och foder för en liten hjord för egen räkning, voro även högst frikostiga, och Davids skarpa blick såg, att läget var fördelaktigt för drivandet av en vinstgivande kreaturshandel med högländerna. Vis-

531