MIDLOTHIANS HJÄRTA
rummet och barnen leka med tärningarna eller brickorna. Mrs Butler fick till och med ibland bannor, för det hon undanflyttade dessa förströelseredskap till någon bortskymd vrå. — Låt dem vara där de äro, Jeanie! sade Butler vid dylika tillfällen. Jag vet nog med mig själv, att jag ej så ägnar mig åt detta eller något annat obetydligt tidsfördriv, att mina allvarligare studier och ännu allvarligare plikter lida något men därav. Jag vill därför ej, att man skall tro mig om att i smyg och mot mitt samvete tillåta mig ett nöje, som jag gärna öppet och utan betänkande kan överlämna mig åt, så litet som jag begagnar det. — Nil conscire cibi, Jeanie, är mitt valspråk, vilket betyder, den öppna och lugna tillit en man bör hysa, då han handlar öppet och omedveten av att göra något orätt.
Hyllande denna åsikt, mottog han kaptenens utmaning till ett sexskillings parti bräde och lämnade brevet till sin hustru med den anmärkning, att det bar Yorks poststämpel, men att, om det kom från mrs Bickerton, hon betydligt förbättrat sin stil, vilket var något ovanligt vid hennes ålder.
Mrs Butler överlämnade herrarna åt deras spel och gick och sade till om någonting till aftonmåltiden, emedan kaptenen beslutat kvarstanna över natten. Därefter bröt hon vårdslöst sitt brev. Det var ej från mrs Bickerton, och sedan hon genomögnat de första raderna, fann hon nödigt att gå till sin egen sängkammare för att ostörd kunna läsa skrivelsen.
