WALTER SCOTT
utgjorde tre vanliga glas. Han framtog därpå en annan stege utur en vrå i grottan, om den kan kallas så, och ställde den mot det överhängande stenblocket, varefter han tecknade åt lady Staunton att kliva uppför den, medan han fasthöll den nedanför. Hon gjorde det och befann sig på toppen av en stor klippa, invid randen av det svalg, vari strömmen störtade sig. Hon kunde se den skummande vattenstrålen flyga över branten liksom manen på en vild häst, utan att likväl kunna varsebliva en skymt av den lägre avsatsen, varifrån hon nyss uppstigit.
David tilläts ej att komma upp så lätt, ty vare sig på gyckel eller av elakhet ruskade pojken tämligen hårt på stegen, medan unge Butler steg upp på den, och tycktes roa sig åt hans förskräckelse, så att de, då de uppkommit, ej betraktade varandra med särdeles vänliga blickar. Ingendera sade likväl ett ord. Den unge kittelflickaren eller zigenaren bistod lady Staunton med mycken uppmärksamhet under klättrandet uppför en ganska farlig brant, som hon ännu hade att överstiga, och David Butler följde efter dem, tills alla tre lämnat avgrunden och klyftan bakom sig och stodo på toppen av ett berg, vars sidor voro betäckta med ljung och lösa skifferskivor. Den klyfta, varur de nyss uppstigit, var så smal, att ögat icke kunde varsebliva rämnan, förrän de stodo vid randen av den ena sluttningen, och vattenfallet alls icke syntes till, ehuru man ännu alltjämt kunde förnimma dess dova brusande.
Knappast befriad från den fara, varmed klipporna och bergsströmmen hotat henne, fick lady Staunton omedelbart därefter en ny anledning till oro. Hennes båda följeslagare mätte varandra med vreda blickar, ty ehuru David var åtminstone två år yngre och mycket mindre än hans motståndare, var han likväl en stark och modig gosse.
— Du är son till svartrocken i Knocktarlitie, sade den unge zigenaren. Om du kommer hit igen, skall jag slunga dig som en boll utför fallet.
— Nej, min gosse, därtill är du för liten, så lång du är, genmälde unge Butler oförskräckt, i det han mätte sin motståndare med ett oförfärat ögonkast. Jag tror du
626
