5
borde derstädes pusta ut en smula, när den artige gubben Carnegie förekom oss. Han hade den dagen gjordt sig en besynnerlig möda, till att uppsnappa Ostindiefarare; tillät ej heller oss gå förbi, utan fattade oss i armen, med den oegennyttiga kompliment: ”Mine Herrer! I må icke före pengar ur landet, that är mot Kongens Förordning. Ich hap god red Win, Kapuiner, Harer, Pudding - - - What ye please. Gentlemen - - - A toast for your Sweethearts, before you are going away - - -”
Man måtte ju haft en björnsjäl, för att kunna göra någon inwänning emot ett anbud, som beledsagades af så många wälstekta skäl, och understöddes på köpet af ett ögonkast, från the young Mistress herself, who stood smiling behind; till förtigande af lilla Stinas nätta fot, hwilken hade ställt sig liksom på försåt uppå kökströskeln. Wännerne bestormade dörren in genom köket, klappade Stina på wägen, och intogo den största salen, med det ädla beslut, at kringskansa sig der, bakom en oöfwerwinnerlig wall af bålar och buteljer. Jag som genom argumenter a posteriori undfått i ungdomen af min Skolmästare den läran:
- Ulula cum lupis, cum quibus esse cupis,
jag följde hopen efter och gick med. Jag förgäter alldrig, huru det smutsiga Masthugget hängde oss ännu på hälarne, och huru wåre bestöflade aktertassar, till hela sin längd, in lebensgröẞe intrycktes på golfwet wid hwarje steg.
Wärden gjorde sitt bästa: Wärdinnan trippade lättare; stekwändaren fick en hurtigare gång. Redan hade wi en Jösse på bordet. Efter kom en Kapun; och midt emellan presenterade sig hela jord-
