8
stora förundran hade de hwita strumpor och kjortlar. Linné nämmer dem icke, hwarken i senare eller förra upplagan af sitt system, icke heller har jag sett dem beskrifne hos Reaumur eller Buffon. De likna alldeles fruntimmer, ända från hjessan ned till fotabjellet, ha ögon, öron och bröst, gå på tvenne ben, äro mycket tama, och sofwa gerna på ryggen, som andra menniskor. I London är slägtet ganska wäl bekant under namn af Ladies of pleasure, och på Boulevarden i Paris har jag hört dem kallas: Femmes d’amour, på Swenska Kärleksungar. Wår Kapten fann dem icke nödwändiga till Compagniets tjenst; lät derföre straxt bringa dem i land med jullen, mången till hjertlig afsaknad.
Kap. 4.
Fullt med Rim.
Nos patriæ fines et dulcia linquimus arva. Virg.
Morgonen härpå, innan hönsen waknade under däck, börjades den wanliga sjömusiken i windspelet. Ankaren lyftades; Matroserne lupo rundt om, liksom hästar ikring en quarn, och hade infall i munnen lika så läckra, som deras tuggbussar. Dagen syntes; seglen sattes till; farwäl, Fader Lots!
Farwäl med lek och tidsfördrif,
Ren östans andedrägt i seglen blåser lif.
På wågens böjda rygg wårt tunga Finland waggas,
Och hafwets tryckta skum för Bogen flyr och fraggas.
De Swenska bergen smått ur ögnasigtet fly,
Och redan synas de blott som en swartblå sky,
På hwilken himlen tycks sin stora rundel hwila.
