Sida:Min son på galejan.pdf/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

67

öfriga Holländske besittningar i dessa werldsdelar höra, hade sitt säte i Batavia, hwarest låg en Garnizon af 5000 man. Banram, fordom Hufwudstaden på ön, men nu mycket förstörd, war belägen några mil från Angri, och hade sin särskildte Konung, hwilken i början warit högt ansedd, och haft Ambassadör i London, men nu mera icke är annat än Holländsk urdersåte. Hans Seralj bestär likwäl af några hundra sötungar, hwilka endast utgöra hans betjening, alldenstund manspersoner aldrig släpptes inom borggården. Förledet år skulle hans förnämsta Sultaninna födt twillingar, en hwit och en swartbrun, öfwer hwilket underwerk alle Javanske Wise och Läkare sammankallades, för att säga honom huru dermed tillgått. Saken blef oafgjord; men Holländske Soldaterne, som ligga der i Garnizon, till ett antal af någre hundrade, upplöste gåtan sins emellan och skrattade. Det är fuller wid lifsstraff förbudet att ofreda Frustugorna, Men som Hans Maj:t af Bantam icke kan utwidga sig till alla sina Nymfer på en gång, och dessa utomdess hysa mycken aktning för Europeerne, alltså händer det stundom, att en dristig buss stjäl sig in öfwer muren. Ibland stadnar likwäl försöket i galgen; ty en Soldat, berättades mig, blef en gång gripen och hängd. Det är att dö, sade min Korporal, på ärans bädd, alldenstund han omkom i stormlöpandet.

Jag skulle icke trott denna Historien, om den ej blifwit bekräftad af en annan Officer, som hade sin post midt emot på Sumatralandet, och med samma ord omförmälte saken. Den är eljest icke obegriplig; ty någre af mine reskamrater, som woro öfwerliggare i Polo-Candor för 3 a 4 år tillbaka, sade mig, att de lefde son syskon med öns