11
fragmenter. - - Wi som sågo denne kräkdansen, hade så när skrattat oss till sjösjukan, i synnerhet, sedan en af Matroserne kom att spela nachcomedien. Får jag berättat? Wäl, min Herre, men tag er en pris Havana förut.
Denne gynnnaren hade liksom de andre sin släng af skeppets kullbyttering; men Nb. genom den wägen, som bommas till när man sitter. Han stod nu och besåg den fattiga Hönswaktarens öde, hwaröfwer han utbrast i ett så skakande löje, att hans skuta tog en stor läck i akterluckan. Han wille bärga hemligheten. Men hans otäta squallersamma widbyxor förrådde densamma för allas ögon. När jag sedan kom i min hytta, skickade jag en tanka till Swenska Flottan. - - - - - Min gamle Ovidius låg mig för ögonen, och wisade mig en vers, som passar långt bättre här, än en Bonddräng på ett rangskepp.
Apta magis Cereri, quam sunt tua corpora Marti,
Hwilket jag sålunda öfwersätter:
Sjömän fare på sjön och Landtman plöje sin åker.
Huru kunde jag då annat än önska, det wåra handelsflottor måtte så utwidga sig, att de wid åkommande tillfällen wore i stånd förse den förra med öfwade och erfarne Matroser. Så går det till i England.
