11
Kap. 6.
Hwars innehåll hwar och en kan se, som will läsat.
Mad:le de l’Enclos.
Den gymmsamme winden, som hjelpt oss ett stycke ut i sjön, fägnade oss icke länge. Knapt hade man sett en skymt af Hetland, förr än en storm jagade oss halfwa wägen tillbaka, hwarefter man åter arbetade sig upp, under ständiga urwäder inemot Ferröarne, belägna 64 gr. N.
Man kan tänka hurudane wåre Nyårsdagar woro i detta luftstreck. Jag försäkrar er, solen bränner ej brämet bort på pälsarne, om ni kommen hit midt i Januarii. Wi hade all möda, att skåta snön ifrån oss. Kölden war bister. Watturören hade säkert frusit till på alla ställen, så framt icke wårt lofwärda Rederi dragit försorg deremot, genom en hop wälgörande medsände Brännwinskaggar. Jag är ögonwitne till det, att näsorne på månge förlängdes 6 a 8 tum genom fastfrusne istappar. Skäggstubben liknade en frostig enrisklase på en skarp wintermorgon, och snökofwarne lågo quar på ögonbrynen, som på ett par fönsterlister.
Kärleken är en seglifwad skalk. Skulle man icke trodt, att han, såsom wan wid de warmare himlar, borde frysa fingrarne af sig i 64 graders winter? Men jag måste fråga här, såsom de kärlige Fransoserne, då de woro uppe i wårt kalla Lappland.
Pour fuir l’amour,
Envain en cour
