10
sein Rosinante. Drei Dukaten bezahlte ich dasfür, sass auf, und die beiden Juden folgten mir, als zwey Sancho-Panchas, nach. Sie barhen mir, ich sollte ihre Felleisen von hinten tragen. Ich that so, liess mich aber für jede Meile 4 skilling bezahlen. In dies Ekipage kam ich in Neuschantz an, wo ich nun bin, und wo ich meine Rosinante für anderthalb Dukaten verkaufte.
Hade icke mine Hebraiske fotgängare pladdrat så mycket tyska, skulle jag säkert förewigat min Pelegrimsfärd, med en odödlig skaldesång; men nu nödsakas jag öfwerlemna densamma halfgjord:
Här sitter jag och rider, Piteheja,
Åt Holland det nu skrider, Filibom , bom.
Ho kan min resa klandra? Piteheja.
Jag gapa will som andra. Filebom, bom.
Herr Don Quichot af Mancha, P.
Har haft en enda Pancha, F.
Men jag har twå tillika, P.
När man reser i Tyskland, är man hwar fjerde timma i ett främmande land; så mydet äro de fattiga jordtorfworna fördelta emellan olika Herrskaper. Bäst jag är i Bremen och Hanover, möter mig ett stycke af Danmarks tillhörigheter, såsom Oldenburg, Wartel m. m. En stund derefter finner jag mig på Preusisk botten, i Geldern och Ostfriesland; så Hanover igen, och ändteligen en socken som räknar sig till Holland. Allestädes måste jag ombyta mynt, och allestädes förlora något derpå.
Bönderne här ute äro i allmänhet usle och slafwiske. När de Swenske ha wisthus, bodar och ladugårdar, hwart och ett för sig, så ser man dem här, med hustru och barn, oxe och ko, får och swin bo alle tillsammans under ett tak, Ty hwar
