22
och af brakningen dömde wi, att det måtte remnat i tre stycken. Hwart man wände ögat såg man intet annat än lefwande lik, ända tills wår Kapten sjelf hunnit skaka saltsjön utaf sig, och sade oss, att faran wore redan förbi: ett ord, som gaf oss lika så mycken glädje, som störtfloden förskräckelse.
Hurudan färgen war i mitt ansigte, skall jag ej kunna säga. Men det mins jag, att alldrig har pulsen så skenat på mig. Dock ingen hare för det. Döden är bister, när han gapar ur djupet; och sjelfwe den orädde Carl, som log åt honom när han rusade fram ur dundrande Kanonmynningar, bleknade likwäl då böljorna frusade öfwer den lilla farkosten, under hans öfwerfart från det beskutna Stralsund till Ystad. Pumparne gnislade oss sömnen ur ögonen hela den natten. Wår wälsignade Skuta höll stånd mot den uppretade wågen, och bar oss ännu allesamman i sitt trogna sköte. Slaksida fick hon likwäl; ty då rummet undersöktes, befunnos Kanonerne loss. Glasbruken om bord ledo ansenligen, och hela wårt China gick i kras. Wår Opperstyrman blef sängliggande förmedelst ett fall, som han gjort under willerwallan. Hofmästaren hade brutit armen af sig, och Quartermästaren nästan med likså stor smärta saknade en Bränwinskagge. Någre af besättningen sade sig med sjöns framfrusande hafwa blifwit spolade öfwer bord, men med den sammas tillbakastudsande åter inkastade på däck; hwilket dock låter mer otroligt än det Utkiken betygade, nemligen, att wattnet steg ända upp till honom på förtoppen.
Dagranden tittade nu fram på himlen, och glädjen på wåra ansigten. Såsom jag alldrig haft bedröfligare natt, såg jag ej heller fägnesammare morgon. Hoppet upplifwades i alla bröst. Like
