36
sig en hel quadrat aln. Åsele rullade ett par winda ögon, hwilkas tjusande blickar delades på flere tillika, och hade så när bragt ynglingarne hår-ihop, såsom hwar och en wille tillägna sig fleste strålarne af detta irrbloss. Märtha prunkade med twenne alltför täcka händer: den högra hade ingen maka mer än den wänstra, och denna åter kunde icke jemföras, utan med dynggrepen. Älskwärda par! kysse dem hwem som will! - - Agnil deremot war ett litet nätt stycke, som man alldrig kunde se på, utan att harmas på det bedröfliga icke i Sjette Budordet. Hon war snygg, wäl tecknad, munwig, sextonårig och rask, korrt sagt, det felades henne intet mer, än en smula kättja, för att äga alla egenskaper af en wäl uppfostrad flicka; men i den delen war hon rätt bondsk. Ty, de der landtlållorna! De woro intet bättre de andra heller. Piastrarnes språk, som så hjertans wäl begripes i Cadix, och dito i Masthugget, slösades här lika så fruktlöst som ögonens. Landets winter hade sträckt sig ända till deras hjertan. De woro så dumma; de hade intet begrepp; de wille intet; skada, att de ej fått lära sig någon werld.
Frukten då icke, mina hemmawarande Swea Mör! I som tron er äga rätt till några hjertan på Finland! Jag kan säga er i förtroende, att Gossarne här gjorde ingen eröfring. Träffa de slika ogena Gunillor på Cap och i Canton, så bli de er alldrig otrogne.
Såsom i förwandtskap med föregående, will jag här bifoga följande underrättelse om trenne brudepars hopa-wigning, som wi hade tillfälle att bese uti Spangry Kyrka, Söndagen d. 18 Febr. Brudefärden kom sakta intågande par om par i trenne kolonner. Utom de kära föreställdte, prunkade i hopen den ärbara Fru Ferröh, utmärkt med en sim-
