Sida:Min son på galejan.pdf/46

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

38

mänt löje i bänkarna. Men jag satte hatten för ögonen och gret; ty mitt hjerta sade mig, att det endast förtjente tårar. Olycklig den som  tager trollet för gullet. Ödet ware låf, jag älskar inga antiquiteter.

Orimligheten af sådana giftermål faller för mycket i ögonen, till att behöfwa nämnas. Jag slutar med twenne verser af Nicander:

Gummor wänte sig hugg, som taga orakade Gossar;
Gubbar wänte sig horn, som taga ostadiga Flickor.

P. S. Under predikan hade några barn börjat stoja, hwaröfwer den nitiske Läraren slog handen i predikstolen och sade: Börn, hwis I wil snacke, saa wil jeg tie. Detta infall fölgde oss, tillika med Prestmannen sjelf, om bord, hwilken ock spisade middag på skeppet.


Kap. 16.

Som är det nästa efter det föregående.

Laudat mercator, quas vult extrudere merces. N. N.

Under detta war här en daglig marknad på skeppet. De kringgränsande byar bragte landets läckerheter hwar morgon om bord. Matroserne köpte finkel och surt öl utan all ända, och Kadetterne drucko så mycket mjölk, att man till slut kallade dem: Die Ochs-Madame ihre Herren Söhne, d. ä. kalfwar. Fiskarebåtar flögo omkring skeppet såsom ungar omkring en stor gås, och de nästliggande bergen woro hwitmenade med skjortor, lakan och halfärmar, som quinfolken i nejden twättat åt besättningen. Ferröh dref isynnerhet en indrägtig