Sida:Min son på galejan.pdf/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

56

Kabinett, dock helt olika mine Herrar föregångares; ty jag ärnar beskrifwa själen hos mina små kreatur, då de större hållit sig endast wid kroppen. Jag skall undersöka deras Moraliska egenskaper, då de stadnat wid deras naturliga. Med ett ord: jag will gå till kärnan af saken; lät andre hänga wid fenan och stjerten, så länge de behaga. Alltså öppnar jag här ett nytt lärdomsfält, och hoppas följakteligen tillåcka mig uppmärksamma ögon.

Flygfisken är brodren till systern Flädermus i land. Begge misslyckades i naturens hand. Jofur, säger Sjö-krönikan, satte sig ned, att skapa dem, och ärnade göra begge till foglar; men hans gemål, den swartsjuka Juno, nöp honom i örat just under detsamma. Hola, hola! skrek den öfwerraskade gubben, och släppte arbetet halfgjordt ur händerna. Den ene föll i hafwet, den andre stadnade på landbacken.

Flygfiskens moraliska karakter är yrhet och öfwerdåd. Ty han spelar allahanda skälmstycken i wattubrynen, och dristar sig stundom högt upp i luften. Wid dessa tillfällen kunne wi få honom på däck, såsom han faller ner och dör, så snart wingfenorna bli torra.

Denne tänker jag föra hem med mig, först till att wisa huru litet Poeternas ed är bindande, när de försäkra en egenkär Mecenas, af hwilken de hunnit tillsmickra sig en wälgerning,

Förr skall fisken lära flyga,
Än jag glömmer denna nåd, m. m.

Och sedan till att erinra en del af mine pudrade medborgare i Swerige, synnerligen unge handlande, att icke flyga högre, än wingarne bära. Se, skall jag säga till dem, och peka på min