Sida:Min son på galejan.pdf/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

57

fisk, detta lilla djur hade lefwat än, om det hållit sig inom sin gräns.

En Booby är förmodeligen den dummaste i hela Fogelriket, något större än en Glada, och full af swart ohyra. Matroserne kunde fånga honom med blotta näfwarne. En afton hade någon af Jungmännen tagit en dylik akter på wår stora lanterna.

Jag undersökte straxt hans moraliska egenskaper, och fann honom alldralikast en Mäster Förskinn i land, hwilken löper ifrån lästen eller synålen till Politiska dryckesmöten. Ty dumdristig är han; wårdslös är han, skriker mycket och lämnar smuts efter sig på stänger och rår, der han sitter, alldeles som en wälbesupen kanstöpare-broder, då han med pipan i ena handen och Posttidningen i den andra, hwilar en lappad armboge på bordet i finkel och tobaksaska.

Huru wäl skulle denne fogel icke passa till skylt öfwer ingången till wåra små statskloka Ölklubbar? Det wore åtminstone mera naturligt, än se twå grymma förgylta Lejon hålla en Skräddaresax emellan sig, med denna underskrift: ”Die Schneidergesellen ihre Herberge.”

En wiss fogel kallas Malefit eller Illgörare: ett öknamn som han fått af widskeplige Matroser, hwilke beskylla honom för att wara en stormbådare. Men foglen är ganska oskyldig; ty jag har anmärkt, att han äfwen så ofta har solsken med sig som urwäder.

Jag intager honom i min samling, icke till att beskrifwa dess dygder eller laster, ty han äger ingendera; utan att kasta en anmärkning på fördomar och öfwertro. När tuppen gal om quällen, finnes merendels någon ålderstegen gumma, som förespår en olycka i grannskapet; och söta Mormor drömmer aldrig, att hon mister en tand, utan att nå-