Sida:Min son på galejan.pdf/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

66

i wåra kanoner, och slunga dem hela neder till dödsens rike.

Plan till en hjeltesång rullade mig redan omkring i inbildningen. Åtminstone, tänkte jag, skall denna de Swenskes bragd icke begrafwas i glömska. Voltaire skrifwer i Henriaden:

Les François savent vaincre et chanter leurs victoires.

Jag har alltid funnit, att wi brustit i det senare, ehuru wi i det förra öfwerträffa alla andra folkslag. Ty hwilket land kan uppwisa flere Achiller och färre Iliader, än wårt? Full af dessa föreställningar hörde jag med fägnad ordres gifwas till anfall. Efter ett lofligt krigsbruk gjorde man kaparen en höflig fråga, om han wille ge sig eller slåss, hwilket skedde förmedelst en kula, som sändes honom för bogen. Wi woro honom nu så nära, att wi med wåra små kikare kunde se fiendens ansigten på däck. Deribland upptäckte man äfwen sex eller sju kjortlar. Straxt hade wi wår Afrikanska Prinsessas Kammarjungfrur. Hwilken spåre för ynglingarnes mod! Wår knallande hälsning jagade fuller dessa hals öfwer hufwud ned i botten på skeppet; men deras anblick hade emedlertid haft den werkan, att alle med en mun ropade: Gif fyr! I ögonblicket wändes bredsidan till med hela glatta laget; hwarpå fienden (F.. far i honom; så måtte han haft lust att slåss) straxt hissade Engelsk flagg, strök segel och höll utaf, skickande oss i stället för de wäntade länkekulor, några hundra potäter, såsom kocken hade drömt.

Ack, min Läsare, döm nu om min flathet af din egen. Hela min Roman, Prinsessa, Nymfer,