86
Wisheten hjelper ingen fort. Det ser Ni på den stadiga Leander. Med allt sitt wett får han förgäfwes buga sig hos Camilla, medan den jollrande och platte Puderkamp triumferar. Stig in i Erasti boksamling: Reiniche Fuchs träffar Ni helt utsliten; men Wolffen hänger ännu bladen efter prässen. Sådan är smaken i wåre tider. Cervantes skref en Theologia Moralis. Ingen läste Cervantes. Cervantes skref sin Don Quichot: alla menniskor läste honom. Cajus hade studerat, gick på Predikstolen, och fick ingen åhörare. Cajus sticknade, gick på Theatern, och hela werlden lopp efter honom. Hwilka quädas oftare: Heliga Sånger, eller B . . . s Wisor? — Hwad förmon är det då ej, att wara tokrolig.
Jag är en smädare, säger Ni dernäst. Wäl, då ha wi samma syssla. Låt oss derföre tiga med hwarannan. När hörde Ni en Tullbroder förråda en annan, eller Domare tala om att Domare tar mutor? För öfrigt, hwem rår för att sanningen är bitter. Gnälle den som slaget känner. Min penna, uppriktig som mitt hjerta, kan icke kalla Mormors Katt en Tiger, eller Per Persons Oxe Kammarherre. Wore det ej ett Danwiks-arbete, om jag firade den yra Lisbetta såsom kysk, medan hon bär synden framför sig, så stor som en Regements-trumma?
Tadlen alltså hwad tadlas bör? Lasta Påfoglens fjedrar är orätt; berömma hans fötter, icke mindre. Ware fördenskull hwarken lasten skyddad eller dygden ofredad! Begge urskiljas bäst, när de stämplas med deras naturliga bomärken.
Jag stöter ärbarheten, säger Ni widare; jag är smutsig och plump; t. ex. Kapitlet om kräkning med flera. — Men, mine läckre Herrar; låt oss rätt utreda begreppen om plumphet; ty det är skilnad
