handslöjden som »arbete», men läsandet av en bok som från »arbetet» tagen tid.
Om den unga flickan sedan längre fram genomgår en sådan kurs för barnavård, till vilken jag skisserat planen, så torde hon erhållit den utbildning, som hennes säregna kall som husmor och mor kan komma att kräva.
Men även för dem, som icke ha tid eller råd eller håg att genomgå dessa särskilda bildningsanstalter, bleve ett i den nyss antydda riktningen omdanat skolsystem av det djupaste medelbara inflytande med avseende å deras utbildning för plikterna i ett möjligt äktenskap. Flickan skulle fostras för detta genom ätt hela hennes bildning blev verklighet i stället för flärd, självverksamhet i stället för efterhärmning, självtillägnelse i stället för inproppande.
Ty om en personlighet på ett enda område vinner kärlek till det äkta, så inverkar detta på alla andra livsförhållanden. Århundraden ha gått utan att kvinnan vaknat till insikt om att hennes stora livsuppgift var så allvarlig, att hon för den borde förberedas. Detta århundrades utvecklade, för kvinnofrigörelsen verkande kvinnor ha med all rätt framhållit betydelsen av flickans allmänbildning, bland annat även ur synpunkten av kvinnans uppgift som mor och maka. Men sedan ha de skaffat henne denna bildning på den manliga studievägen, utan att fråga sig om kvinnan på denna väg nådde målet!
Det är hela det nuvarande uppfostringssystemets svåraste skuld, att det förfuskar den utveckling till fullödig personlighet, som är oumbärlig för makan och modern, ända från det äktenskapliga samlivets unga, hänförande lycka och ned till det tillfälliga samarbetet med de människor, dem de husmoderliga plikterna sätta kvinnan i beröring med.
Detta är det nuvarande systemets oerhörda underlägsenhet gent emot det gamla systemet. Där var heller icke fråga om någon utbildning för kvinnans säregna kall. Men utan boklig lärdom blev kvinnan
