Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/196

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
190
KVINNOPSYKOLOGI OCH KVINNLIG LOGIK

När jag gav antydningar om nya, naturenliga arbetsområden, utdömde jag icke ett enda av kvinnans

    önskade som vårdande eller undervisande; när en mor av ett ekonomiskt oumbärligt — eller för hennes personliga lycka oumbärligt — arbete är på samma sätt hindrad.

    Att det i alla dessa fall skulle visa sig vara ett stöd och en ro för modern att äga en bildad barnavårdarinna, är lika självklart, som att denna icke vore på sin plats i något hem, där modern själv fullt kan ägna sig åt barnen.

    Vad konflikterna angår, så finnes icke minsta sannolikhet att de bleve större i detta fall, är med de utländska bonner eller de småskolelärarinnor, som nu ofta i hemmen ha samma mellanställning. Dessa unga flickor äro inga ideal i tålamod eller vishet, och detta bleve icke heller den av mig föreslagna barnasköterskan.

    Det är icke filosofie kandidater och seminarister, som jag tänkt mig välja barnasköterskans kall, utan sådana flickor, som nu massvis sitta på kontor tio timmar om dagen, för femtio kronor i månaden! Den av mig föreslagna utbildningskursen skulle dessutom komma att gagna i flera avseenden. Dels bereda hemmen större möjlighet att åt barnen erhålla en sakkunnig ledning; dels ge unga småskolelärarinnor, som redan nu bekläda liknande platser, en möjlighet till rikare utbildning; dels ge de unga flickor, som ämna gifta sig, en beredelse för deras högsta pliktområde. För barnen skulle fördelen bli att de, intill den tid, då den egentliga skolan börjar eller den högre lärarinnan på landet tar deras undervisning om hand, erhölle en innehållsrikare, personligare fostran än den som tjänarinnan eller det tillfälliga biträdet — vanligen en flicka »som går frun till handa» — kan lämna.

    Jag har vidare föreslagit att kvinnor, mer än hittills skulle slå sig på trädgårdsskötseln och andra med detta jämförliga lantliga arbetsområden, för att bli frigjorda från det arbetsok, vilket nu i staden tynger så mången sund, enkel flicka, som genom ett sådant yrke vunne innehållsrikedom och glädje i sitt liv.

    Både på land och i stad finnas många utvägar till affärsverksamhet för kvinnor i den riktning, jag anvisat, ifall blott mer rörlighet komme in i deras tankegång och mer företagsamhet i deras skaplynne. Sålunda kunde svenska kvinnor bli rika genom en affärsmässigt organiserad beredning och förvaring av våra skogsbär och svampar. Sålunda kunde svenska kvinnor liksom de danska göra fjäderfäskötseln till en givande näring.

    Jag har vidare framhållit, att kvinnan inom arkitekturen hos oss, som redan i England och Amerika, kunde