han skall dö och gör sig lugnt i ordning för att lämna det jordiska; Stark Ingmar vet lika säkert, att han först får följa vännen, då dennes son växt upp och ej längre behöver hans vård. Gamla Agneta skådar genom munkens korslagda fingrar att dimmorna däruppe på fjället äro levande väsen, de osaligas andar som pinas och huttra av köld. Kevenhüller tager väderkvarnsvingarna för skogsfrun, som med sina gröna ögon kommer flygande mot honom i luften. I »Herr Arnes penningar» tycker sig Torarin komma in i prästens stuga, där alla de mördade sitta runt kring kvällsbordet och överlägga om, huru de skola kunna röja mördaren. Som en bild av det onda samvetet följer den döda jungfrun ständigt Sir Archie och lämnar honom ingen rast eller ro.
Ett stort antal av hennes personer äro visionärer och få uppenbarelser. När kapten Lennart bortvisas från sitt hem av hustrun, uppfattar han detta som ett tecken från Gud. »Vart vill du föra mig?» frågar han Herran. »Jag är en fjäder, driven för fläkten av din anda. Jag är din kastboll. Varför stänger du för mig mitt hems portar?» Och han går ut och predikar evangelium och övar som Guds vandringsman kärlekens gärningar. Överste Beerencreutz har på Halstanäs en syn, i vilken han ser den man, som någon tid därefter mördar
