i Strengnäs stift” af Gregorius IX, år 1236, stadfäster klostret i dess besittningar. — År 1248 utfärdar påfliga legaten, kardinalen Wilhelm af Sabina ett bref för nunnorna i Riseberga kloster å allt hvad dit hörde eller framdeles förvärfvas kunde. Brefvet är utgifvet i Riseberga och är af intresse, emedan man med säkerhet vet, att denne, genom mötet i Skeninge i vår kyrkohistoria så ryktbare, man i början af Februari det nämnda året, då brefvet utfärdades, befann sig inom Riseberga klostermurar.
Klostrets äldsta indulgensbref af den verldsliga makten inom landet är det förut nämnda brefvet af konung Erik Knutsson, om besittningar i Sveabod och rätt till konungens sakören från klostrets egendomar. Närmast i ålder är kon. Waldemars öppna bref af år 1257 för klostret på frihet från alla kongliga utskylder af dess gods och gårdar. Senare ega vi en mängd sådana skyddsbref af Folkungakonungarne och regenterne från unionstiden.
Med minnet af Riseberga kloster anknyter sig minnet af
en händelse, hvars tragiska förlopp länge fortlefde i folkets
hågkomst. Det är berättelsen om skön Elisif och hennes
bortröfvande ur klostret af riddan Bernhard den långe.
Händelsen är omständligt skildrad i den bekanta visan[1] af biskop Nils i Linköping. I litteraturhistoriskt hänseende har
- ↑ Utgifven första gången af kyrkoherden J. G Hallman, in 4:o 1732, med denna titel: “Then Högborna Nunnan Elisif Eriks Dotter Af Riseberga Klöster, Til the I hennes lefwerne sig tildragne Lycks och Olycks Händelser, Under sångwis författade Rim, wid pass 342 Åhr sedan beskrifven af Biskop Nils then Helige i Linköping, Hvilka Rim A. C. 1520 blifvit afskrifwne Af Laurentius Andreæ En Fransiscaner Munk; Men nu Igenfunne och Iii then Swenska Konunga och Kyrckio Historiens uplysning, Med bifogade Anmärkningar Utgifne af Johan Göstaf Hallman Göstafsson. Stockholm tryckt hos Pet. Jör. Nyström Åhr 1732”. — På det manuskript, Hallman begagnade, fanns en så lydande anteckning: Anno D:ni nostri JEsu Christi MDXX ego Laur. Andreæ ord. Frat. S. Fransisci hoc apographum scripsi. qvod de pulcerrima et castissima Elisabetha virg. Risb. ornatissime composuit 8. Nicolaus Epis. Lincopensis, Patronus noster in coelis optimus orat pro nobis infelicissimis his temporibus, qvibus gloria et honos omnibus Sanctis impie absumitur. Hallmans upplaga är omtryckt i Strengnäs 1817. — Senare har denna visa blifvit intagen bland Svenska Folkvisor, utgifna af E. G. Geijer och A.
