framställning om huru de senare förmodas hafva utbredt sig öfver Svealandskapen i allmänhet och Nerikesområdet i synnerhet.
Det är bekant, att ett lands läge och framför allt vattendragens och landthöjdernas riktning och fördelning är det, som bestämmer odlingens gång, ej blott i dess tidigare början, utan ock under dess senare utveckling. Med denna — om vi så må uttrycka oss — transmigratoriska grundlag till utgångspunkt, hafva vi naturligtvis att i första rummet följa den vägvisning, som de fasta fornlemningarna och de kanske ännu vigtigare fornsakerna lemna. Men der dessa saknas eller förekomma endast sparsamt, måste vi leta oss till kännedomen om landets och odlingens äldre förhållanden ur andra källor, En sådan, som ligger nära till hands och som i många fall med fördel kan användas, är landets geografiska beskaffenhet och kommunala indelning, såsom socknarnas egenskap af slättland eller skogsbygd, deras olika storlek sins emellan och relativt till folkmängden, de gamla hemmanens egorymd i jemförelse med de yngre, senare upptagnas, gårdarnas namn, kyrkans läge i midten eller i ena ändan af socknen o. s. v. Det är nemligen faktiskt, att de äldsta socknarna vanligen hafva en mindre vidd, än de, som tillkommit senare, likasom att de äldsta hemmanen i jemförelse med de yngre hafva en inskränktare egorymd. En tätt sammanboende befolkning tyder på en gammal bygd och tidig odling, likasom kyrkans belägenhet vid eller nära socknens gräns angifver, att det närmaste området kring kyrkan är den först bebyggda delen af socknen.
Sedan den invandrande Sveastammen först bosatt sig i Uppland, inom de s. k. Folklanden, hvilka, såsom Svearnas äldsta bygd, under många århundraden bibehöllo företrädesrättigheten att ge riket konung, gjorde befolkningens tillväxt det omsider nödvändigt att utflytta gränserna för Sveaväldet. Delar af den öfvertaliga befolkningen öfvergingo då Mälaren och nedsatte sig söder om denna sjö. Dessa fingo af de qvarstannande Upp-Svearna namnet Södermän och deras land benämningen Södermanna-land. En annan del drog vesterut och då, med
