Sida:Nerikes gamla minnen 1868.pdf/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

12

Sunds (Sundbo) hæradh, hvartill hörde Askasund, Hamar och Snaflunda[1].

Liksom i de andra Svealandskaperna var jordens indelning i markland och öreland äfven i Nerike den vanliga, men derjemte har attungsberäkningen någon gång blifvit använd vid jorduppskattning, ett förhållande, hvilket är så mycket anmärkningsvärdare, som denna uppskattningsgrund eljest endast förekommer i de under Östgötalagen lydande landsdelar[2].

Det kristna omvändelseverket var i Sverige ingalunda ett ögonblicks verk. Det behöfdes en tid af tre århundraden innan kristendomen gent emot den gamla asaläran kunde sägas vara den öfverrådande. Förut och intill denna tid, så länge den kristna lärans bekännare ännu icke voro så talrika, att de kunde bilda egna församlingar, och deras lärare bland dem icke hade någon fast boningsplats, kunde här icke finnas några biskopsdömen eller stift med bestämda gränser. Det är först i medlet af det tolfte århundradet, vi finna några biskopssäten och i förening med dem serskilda biskopsdömen till viss del redan ordnade. Bland dessa nämnes då Strengnäs stift. Detta innefattade i början endast Södermanland, men redan under senare hälften af samma århundrade blef, med konungens bifall och på erkebiskopens tillstyrkande, Nerike lagdt till Strengnäs biskopsdöme, en åtgärd den påfven Alexander III i ett bref till biskop Wilhelm i Strengnäs gillar och stadfäster, jemte det han betygar biskopen sim synnerliga nåd för den tillgifvenhet denne städse visat påfven och den Romerska stolen[3].

Så fort kyrkostyrelsen inom Strengnäs stift hunnit formligen ordnas och fördelas, framträder Nerike såsom ett serskildt

  1. ↑ Styffe: Skandinavien under Unionstiden, sid. 227, ff.
  2. ↑ Styffe: Om grundregalernas uppkomst i Sverige; i Vitt. Hist. och Ant. Akademiens Handl. Del. XXIV. s. 286, ff.
  3. ↑ “Inde est qvad Ecclesiam tuam sub beati Petri ac nostra protectione recipientes, ea quæ in præsentiarium pacifice ac legitime possedit et specialiter Neeric, sicut a Rege et Metropolitano tuo, et a venerabili fratre nostro Eskilo Lundensi Archiepiscopo Apostolicæ sedis legato, tibi confirmata est, et scripti sui munimine roborota, tibi e per te eidem Ecclesiæ auctoritate Apostolica confirmanus et præsentis scripti putrocinio communimus”. — Påfv. Alexander III:s bref. Dipl. Suec. N:o 58.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Nerikes_gamla_minnen_1868.pdf/20&oldid=444303”