Lefnadssättet var i hvardagslag tarfligt. Bonden, hans hustru och barn klädde sig i de kläder, som förfärdigades i huset. Åkern och ladugården försåg huset med alla dess nödtorfter, och kontanta utgifter till hushållets underhåll, som hade uppgått för året till en summa, motsvarande Femtio riksdaler nu för tiden, skulle ha ansetts oerhörda, Sill och salt voro nästan de enda varor, som hemtades hos köpmannen. Kaffe var en okänd öfverflödsvara och honing ersatte sockret. Men vid gästabud gick det rundligt och skrytsamt tillväga. Barndop, bröllop och begrafningar voro alltid laga anledningar till ett öfverdådigt kalasande. Och som många, nu försvunna, bruk och sedvänjor voro förbundna med de gästabud och festligheter, som föranleddes af dessa vigtiga tre skeden i menniskolifvet, skola vi något utförligare omtala dem.
Barndop.
Ifrån det ett barn föddes och tills det var kristnadt, skulle alltid eld brinna i spiseln, att icke trollen måtte komma och
kläde, blifva rätt och slätt gjorde, utan kraga, rynkor och knappar. 3:o Vaxläders eller så kallade Tyska skor vele vi icke bruka, utan skal både man och qvinna hafva smort eller passerläder til skoor, som hemma i socknen gjorde äro, finnandes vi för oss anständigast av igenbinda them med remmar; men om någon är så ostadig, at han icke vil blifva vid thetta gamla Svenska maneret, stånde honom fritt at betjena sig af spännen. 4:o The, som villa bära lifstycken, måga til them taga skin eller hemmaväfvet tyg; men kolminker och kjöpte tyger, af hvad namn de äro, skola icke af någon mansperson bäras i lifstycken. 5:o Hvita manshandskar, nattkappor och förärmar, som nyligen hafva begynt komma i bruk, samt färgade yllna och regarns-strumpor, så mans som qvinnos, afsäga vi oss alldeles och blifva härefter vid yllna ofärgade eller ock klädesstrumpor, såsom ock vid sämska- och klippingshandksar som hemma i S:n gjorde äro. 6:o Hvad våra hustrur och döttrar beträffar, blifver theras klädebonad tröija och kjortel, som uppåt thet vahnliga och här brukeliga sättet gjöres, kunnandes the theritl utom thet tyg, som the sjelfva tilvärka, bruka kläden och klädessarger, men sattiner, Cattuner och andra kjöptyg, af hvad namn de vara må, utom de här förmälta, skola af them til tröija och kiortel icke brukade varda. 7:o Silkesnäsdukar, som nyligen hos qvinfolcken i bruk kommit, vele vi ock ifrån them hafva afskaffade, undantagandes the svarta, af hvilka hustrurna som så behaga sig kunna betjena… THesse anförda punkter åtaga vi oss samteligen så för oss sjelfva som för våra barn både nu och i framtiden ovägerligen att hålla, begripandes icke härunder tjenstefolket ifrån andra Socknar, som kort tid uti Förs. vistas och sedan bortflytta, så framt the icke sjelfva af fri vilja til vår sed sig beqväma. Men alla af bondeståndet, som komma i Förs. att sätta sig härned, förbinde vi härmedelst til en och samma sed med oss, om the eljest vilja i våra samqväm och omgänge lidhne blifva, och icke för utbölingar och sedeskiämmare utan för Skyllersta Församlings rättsinte sochnefolk erkiände varda.”
