”det hände just i slåningen”, äro uttryck, som man ännu ofta får höra. Förmodligen var det med någon traditionell vetskap om den betydelse man i detta afseende fordom fästade vid ”höanden”, som en skjutspojke för några år sedan upplyste en vetenskapsman, som reste i Nerike, att midsommar här infaller olika, ibland fjorton dagar, och ibland tre veckor före slåninggen. — När höet var inbergadt, borde allt slåtterfolket dansa i ring omkring ladan, så blef fodret drygt; hvilket ansågs lika afgjordt, som att nästa höskörd skulle felslå, om man underlät att vid slåttern qvarlemna några grässtrån här och der på ängen.
Många sådana bruk af mystisk art voro föröfrigt oskiljaktiga från de dagliga bestyren, Men nutidens upplysning hade ännu icke tagit inbillningskraften till fånga. Fantasien hade full frihet, och befolkade sjöar, strömmar, skogar och berg med andeväsenden, som, ömsom vänligt, ömsom fiendtligt framträdande, understundom läto sig kroppsligen förnimmas, serdeles af dem, som af sitt arbete voro hänvisade till en hög och dyster natur och som derföre, påverkade af den storartade omgifningen, lätt frestades att låta sin inbillning löpa ut med lösa tyglar.
Det är gifvet att man, i öfverensstämmelse med en sådan naturåskådning, vid inträffande sjukdomsfall, vare sig på menniskor eller djur, skulle taga sin tillflykt till öfversinliga medel, läsningar och signerier. Men vid sidan af denna öfvertro, som ofta uppenbarade sig i temligen krassa former, stod en enkel naturmedicin, som ännu i vissa delar fortlefver i allmogens sätt att behandla husdjurens sjukdomar.
Som ett arf från förfädren, bibehöll sig länge en traditionell kännedom om himlakropparnas gång och inbördes ställning på stjernehvalfvet, som satte den dermed förtrogne i stånd att utan ur på det bestämdaste uppgifva nattens timmar.
Med ett intresse, som nu synes alldeles försvunnet, fortgick från far till son minnet af slägtens hufvudmän, och om någon för hundra år sedan velat göra sig mödan att uppteckna dessa langfegdatal, skulle man kunnat uppvisa slägter i valmarsrock med ganska aktningsvärda anor.
